Från 20-70 gram på fem veckor! High carb indeed om man är van vid att ligga runt de 20. Det har stundtals varit skrämmande att se hur dålig kroppen har blivit på att hantera kolhydrater - men på det stora hela har det gått ganska smärtfritt. De första veckorna upplevde jag några dagar något som skulle kunna uppfattas som helt vanliga omställningsbesvär, huvudvärk, hjärtklappning och yrsel. Samma omställningsbesvär som ”tallriksmodellare får när de går över till en kolhydratreducerad kost. Mitt fasteblodsocker har blivit högre, men kroppen har under dessa veckor blivit bättre på att hantera ”stora” mängder kolhydrater. Jag har testat ris, potatis i olika former, sötpotatis, jordärtskockor, rotfrukter, bovete, whey, banan och frukt. Det enda som fick BS att rusa iväg var råstekt potatis och en shake som innehöll för mycket kolhydrater (banan, chia och whey) förhållande till fett.

Under veckan som gått har jag kommit upp i 70 gram de flesta dagar (förutom två som hamnade runt 35 gram). Rent kroppsligt känner jag ingen skillnad mot tidigare. Hjärnan funkar som den ska, även magen, humöret, träningen och sömnen känns bra. Den stora skillnaden är väl den att det har blivit svårt att äta, hur sjukt nu det än låter. Jag får verkligen sitta ner och planera vad jag ska äta för att komma upp i några mängder kolhydrater och det är inte hållbart i längden.

Jag började öka kolhydraterna då jag blev varse om att ett alltför lågt kolhydratintag över tid kan påverka sköldkörteln och dess hormoner, då dessa behöver insulin för att fungera optimalt. Det råder delade meningar om detta, så bilda dig din egen. Själv har jag tack vare de här veckorna (och efterforskningar) börjat tänka i lite nya banor vad gäller hälsa, kolhydrater, insulin (och viktnedgång.) Jag kommer alltid att förespråka ”naturlig mat”, ”artegen föda” och kolhydratreducerad kost (whtaever that is). Har även kommit till insikt att allt inte behöver vara svart eller vitt. Det finns en stor gråzon att utforska här.

Om vi ser till hur det har gått för mått och vikt är dessa i stort sett oförändrade sedan start för 5 veckor sedan. Från 20-70 gram kolhydrater.
Vikt: -0,5 kg
Cm: - 3,5 cm
Nu är det ingen vikt- måttminskning att tala om - men det visar ju på att det är möjligt att äta mer kolhydrater utan att för den sakens skull gå upp i vikt. Om kostförändringen har påverkat sköldkörteln eller binjurarna får jag låta vara osagt, men utfallet ger lite att tänka på. Rådet att äta mindre kolhydrater kanske inte alltid är det rätta. Kanske att man (förutsatt att det inte finns några sjukdomar som gynnas av en strikt lågkolhydratkost) borde göra precis tvärtom?! För att komma till rätta med de obalanser som en strikt kost ev kan göra? I´m just thinking out loud.

För min egen del är jag mentalt redan halvvägs in i nästa projekt, vilket kommer bli ett helt fåfängt sådant med fokus på mått och vikt. Är redo för att se hur stor inverkan insulin har på muskelbygge och viktminskning. Hört talas om carb nite?